<<< Föregående månad Nästa månad >>>

28 eptember 2008
Dags igen

Då var det dags igen att hinna skriva lite i min dagbok innan matte kommer på något annat hon måste göra, jag har nämligen lite svårt att sitta i kontorsstolen själv och måste sitta i mattes knä när jag skriver...

Jag har haft det lite jobbigt den här veckan när jag sett efter mattes föräldrar. Det är nämligen så att jag varit tvungen att hålla reda på folk utanför fönstret! En dag när de satt i köket så hörde jag något konstigt ljud och blev arg och sa till, men då blev jag i min tur tillsagd att jag var larvig och att jag skulle vara tyst. Men så hörde jag ljudet igen och for iväg in i vardagsrummet, och då först förstod mattes föräldrar att jag velat tala om att det var något mystiskt på gång. Det var nämligen folk utanför fönstret, och de bor faktiskt på fjärde våningen! Tydligen var det så att de som sköter huset höll på med fönstrena och fixade något, men jag var verkligen inte tillfrågad om det så alltså var jag tvungen att tala om att jag tyckte det var korkat. Dagen efter höll de fortfarande på, och när jag kom in från en promenad och gick in i vardagsrummet så stod det en farbror precis utanför fönstret, så då sa jag till igen att det var oförskämt att stå utanför fönstrena på fjärde våningen!

Annars är jag ganska så bra på att slappna av som ni kan se på bilden ovan. Jag låg så här en hel kväll när matte tittade på tv, har för mig att det var en av de där dagarna då jag haft fullt upp med att hålla koll på ifall det var folk utanför fönstrena. När matte fick se bilden efter att ha laddat upp den från kameran sa hon att det nog var dags att tvätta soffan...Helt onödigt tycker jag, det går så bra att ligga där även om det är lite smutsigt!

Vet ni vad mattes föräldrar gjorde en dag när vi var ute och gick? De skrattade åt mig! Det var så att jag plötsligt kände att det kliade bakom örat när vi var ute och gick, så jag satte mig ner för att klia mig och så trillade jag ner på gatan! Jag hade satt mig precis på trottoarkanten, och när jag lyfte bakbenet för att klia mig så trillade jag baklänges ner i rännstenen. Tydligen såg det väldigt skoj ut, speciellt när jag blängt på mattes pappa eftersom jag trodde det var han som puttat ner mig.

Igår så var det någon som kastade ekollon på matte och mig. Matte påstår att det inte var någon som kastade på oss, utan att de där ekollonen trillade ner av sig själva eftersom det blåste ganska mycket. Men hur kan det vara så att de trillade ner precis när vi gick under trädet? Jag tror det satt en fågel uppe i trädet och kastade ner ekollonen på oss när vi gick förbi.

Idag passade jag på att göra lite änglar på en gräsmatta matte och jag gick förbi på första promenaden. Den var väldigt inbjudande och helt perfekt att göra änglar på!

Jag är väldigt snabb på att göra änglar också som ni kan se, här har jag nästan helt rullat ur bild innan matte hunnit trycka av kameran!

21 september 2008
Hej och hå...

...vad tiden går! (Eller som matte säger: Ont om tid har hon gott om...) Nu har nästan hela månaden gått innan jag skriver här, så jag kommer ju nästan inte ihåg vad som hänt! Eftersom jag avslutade förra månaden med att vara magsjuk så inleddes den här månaden med att jag gick på diet. Kokt fisk och ris fick jag äta i nästan två veckor så att magen skulle kurera sig ordentligt. Jag tycker om ris och fisk, men det blir lite tråkigt att nästan bara få äta det. Jag fick knappt något levergodis ens att äta!! Detta trots att jag var väldigt noga med att säga till om det. I tid och otid påstår matte, hon säger också att om man går på diet så ska man inte äta en massa godis, det spelar ingen roll hur gärna man vill ha godis eller om magen har lugnat ner sig för länge sen. Men jag tycker så här, att om man äter sin diet och mår bra så bör man få fortsätta äta godis... Det var speciellt trist de första dagarna efter att jag börjat med min diet, matte brukar varje kväll ge mig ett jättestort och hårt kex som jag tuggar i mig framför tv:n när hon sitter i soffan och äter sin mat. Ni ska ju inte tro att jag fick något kex inte de första dagarna! Sen när matte bestämde att jag kunde få något att tugga på vid den tiden så fick jag ett HALVT kex?? Visserligen är det stora kex, men halva?? Löjligt! Snacka om att jag blev glad när matte bestämde att jag var helt frisk och äntligen fick äta HELA kex igen!

Matte har förresten mailat lite med min uppfödare Maria, och då fick matte veta en rolig sak. Det är väldigt många som sagt till matte att jag inte är som alla andra cocker spaniels, dels så gillar jag ju inte att bli blöt, och sen kan jag vara väldigt reserverad mot folk. Det är tydligen så att vi cockrar ska vara kända för att ständigt gå runt och vifta på svansen och kasta oss över alla människor vi ser för att tala om hur mycket vi tycker om dem, oavsett om vi känner dem eller inte. Jag har alltså en annan syn på den saken. Varför ska man gå fram och hälsa på alla människor man ser? Helt onödigt om du frågar mig, jag väljer själv om jag vill gå fram och hälsa eller inte. Vill jag inte så går jag helt enkelt inte fram hur mycket den människan än försöker, antingen så går jag helt enkelt därifrån eller så lägger jag mig en bit ifrån och tittar överseende på personen i fråga. Det här gäller inte bara nya bekantskaper jag gör, vissa människor har jag träffat flera gånger men jag bryr mig ändå inte speciellt mycket om dem. Jag kanske går fram och hälsar lite förstrött på dem eftersom jag räknat ut att det är vad alla förväntar sig, men sen går jag därifrån. Sen kan det vara så att vissa människor kommer jag på efter några gånger att jag nog tycker rätt så mycket om, så de brukar känna sig ytterst hedrade när de märker att jag kommer fram självmant med viftande svans för att hälsa. Ska jag berätta det roliga som matte fick reda på från Maria? Det visar sig att jag inte är den enda cockern i hela världen som inte läst rasbeskrivningen! Tydligen så är min syster Harrieth också som jag, men framför allt så var min mormor Towa så! Klart jag lyssnade på vad mormor sa åt mig innan jag flyttade hem till matte: Älska din matte över allt annat, resten av människorna gillar du bara om du själv vill.

Ofta när matte och jag är ute och går hittar jag saker. Ibland hittar matte saker också. Den här promenaden så hittade vi svamp som ni kan se på bilden ovanför. Jag tyckte det var en bra idé om jag liksom visade svampen på bilden matte tog. Ifall någon undrar om matte plockade svampen så kan jag säga att det gjorde hon inte. Matte plockar bara svamp i affären säger hon, i alla fall om hon ska äta den. Hon säger att teoretiskt sett så skulle hon ju faktiskt kunna plocka alla svampar hon ser, både i affären och ute i naturen, men de flesta som plockar svamp gör det tydligen för att de vill äta den, och vissa svampar ska man visst inte äta. Om jag förstått saken rätt så växer svampar man kan äta inne i affärer och såna man inte kan äta växer utomhus lite här och var. I alla fall om man får gå efter vad matte säger.

En dag när vi kom hem så hade alla hundtidningar kommit på samma dag. Jag såg fram emot att få läsa dem i lugn och ro helgen efter, men då hände något hemskt istället. Jag blev badad!!

Igår så fick jag ett nytt koppel. Matte tyckte det jag hade började bli lite slitet, så hon bestämde sig för att skaffa ett nytt. Hon ville ha ett sånt jag hade tidigare, ett som är mjukt och brett och så var det liksom en inbyggd reflex i det. Det var speciellt reflexen som inte syntes så bra på det gamla kopplet, och nu så fanns det inga såna i affären. Men, det fanns i alla fall ett som var nästan likadant, det enda var att istället för inbyggd reflex så fick matte köpa en specialreflex som man sätter fast på kopplet. Jag har naturligtvis min reflexväst på mig när det är mörkt och det är dags för promenad, men speciellt nu så är det ju lite lurigt med hur snabbt det blir mörkt. Flera gånger senaste tiden har vi gått iväg på kvällspromenad och då har det varit ljust, och sen innan vi ens varit halvvägs hemma så har det varit nästan mörkt. Nu sitter den knallgula reflexgrejen alltid på kopplet, så då är vi beredda ifall det börjar bli mörkt på våra promenader. Matte säger att hon nog har reflexmani, men om man inte har reflexer på sig när det är mörkt så syns man ju inte!

Härligt att göra änglar!!

.

Hem

Text och bilder Copyright Yvonne Eriksson 2001-2008