

<<< Föregående månad Nästa månad >>>
26 oktober 2008
Det var
verkligen inte mitt fel
En eftermiddag i veckan så hördes plötsligt ett mindre brak hemma hos mattes föräldrar. Det står en stor urna på golvet i deras hall, och i den är det någon sorts konstiga lampor. Det ser ut som trädgrenar, fast jag har kollat och det är inte riktiga grenar. I vilket fall som helst var det den där urnan som stod för det mindre braket när den plötsligt bara trillade omkull alldeles av sig själv. Visst är det konstigt att den bara kunde trilla utan att någon petade på den? Jag var fullt upptagen med att vara glad för att vi skulle gå ut och gå, och när mattes föräldrar tittade ut i hallen för att se vad det var för oljud stod jag i köket och kikade ut genom dörrhålet. Av någon anledning verkade de misstänka att det var jag som puttat omkull urnan i ren glädje över att det var promenaddags, men det vill jag inte säga något om. Kan väl hända att jag gick förbi och att den kanske trillade omkull av vinddraget, men det är ju i så fall inte mitt fel. Då är det ju mer frågan om en felkonstruerad urna. När matte fick höra om hur urnan på något mystiskt vis kastat sig omkull på golvet - utan att gå sönder förresten - och att jag stått helt oskyldig i köksdörren och tittat ut i hallen misstänkte hon också mig på direkten. "Äsch, Higgins drog väl rumpan emot urnan i ren glädje när det var dags att gå ut och så trillade urnan omkull" var vad matte sa, och hennes föräldrar höll med. De påstår sig ha sett hur jag går och stryker hela mig längs med dörrar och annat när jag blir väldigt glad över att det är promenaddags. När jag är hemma brukar jag gå och dra hela mig längs med böckerna som står på nedersta hyllplanet i bokhyllan, men det är faktiskt för att jag tycker det är snyggast om böckerna är helt inskjutna i hyllorna. Jag tycker nämligen det ser korkat ut att de står i en precis rak kant längs med hyllan så jag brukar ändra om lite i mattes uppställning av saker. För att återgå till urnan undrar jag fortfarande hur den kunde trilla omkull...
Den här veckan har matte inte rest bort någonstans utan bara gått till jobbet på mornarna och hämtat mig när hon slutat. En dag hämtade hon mig dessutom precis vid lunch för hon hade ledigt på eftermiddagen och det tyckte jag var bra. Det enda dumma med det var att när vi var ute och gick så nös matte flera gånger, och jag tycker det är väldigt besvärande att gå promenader med folk som nyser. När jag tänker efter så är det en hel del som jag kan tycka vara besvärande att folk gör när de går promenader, och det behöver inte ens vara den jag går med som jag tycker är besvärande. Jag tycker det kan vara besvärande om folk vi möter nyser, har en telefon som börjar pipa, går konstigt, bara står still och tittar, gör konstiga ljud eller något annat som helt enkelt bara är konstigt. Ofta så ställer jag mig bara och ser lätt besvärad ut tills matte säger åt mig att vi kan fortsätta att gå, eller om det till exempel är någon som står och bara tittar så brukar jag skälla eller morra lite och sen går jag bakom mattes ben när vi går förbi.
Igår på mattes och min första promenad så mötte vi en cocker spaniel som jag inte träffat förut. Efter att jag träffat den så var matte lite irriterad. Det var så att vi var precis i början av vår promenad, och så fick jag se en hund som vi var på väg att möta så jag la mig ner. När hunden kom närmare så såg matte att det var en sån som jag fast röd, och hon tänkte att de går väl förbi eftersom jag ändå låg ner. Visserligen så låg jag ju och viftade på svansen men så gör jag ju alltid om jag inte bestämt mig för att det är en kaxig hund som kommer för då brukar jag morra eller skälla. Enligt matte så varken behöver eller ska man hälsa på alla hundar man ser så hon brukar stå och småprata med mig och säga åt mig att ligga kvar och vara tyst, och det var precis vad hon gjorde igår också. Hussen som gick med den andra cockern gjorde inte alls som matte tänkte sig utan han mer eller mindre sa åt sin hund att gå fram till mig, och matte blev så paff att hon inte kom sig för med att säga något. Hunden och jag sniffade på varandra lite, men sen kom jag på att det var en kaxig kille så jag sa ifrån och då började den andra också skälla tillbaka. Då började den andra hundens husse att böja sig ner och stå och prata med mig med sitt ansikte inte alls långt ifrån mitt, och så tycker verkligen inte matte att man ska göra med någon hund, det är ju liksom att invadera på mitt område. Matte var så paff att hon bara höll tillbaka mig och tittade om vi inte kunde gå förbi på något vis, men det kom folk från andra hållet så det var lite trångt på trottoaren. Till slut fortsatte i alla fall den där andra cockern med sin husse, och sen gick matte och muttrade i flera minuter. Hon tycker det är jättekonstigt med andra hundägare som bara förutsätter att hon vill att alla hundar ska hälsa på mig bara för att jag ligger eller sitter ner och ser jätteintresserad ut. De flesta som får för sig att deras hund måste hälsa på mig brukar fråga innan, och då brukar matte säga ja men tala om att om det är en hanhund så är det inte säkert att jag vill eftersom jag inte är jätteförtjust i andra hanhundar. Annars brukar det oftast vara så att de vi möter bara går förbi och det tycker matte är bra för då är det visst meningen att jag ska lära mig att helt lugnt bara titta på. Hon har hållit på och försökt lära mig det sen jag flyttade in hos henne för snart åtta år sedan, och ibland tycker jag det är ok, andra gånger vill jag helst hälsa på alla hundar jag ser. Men, hur det än är så är jag ju mattes hund, och då är det hon som ska bestämma över mig och hennes regler som gäller oavsett vad såna vi möter kan ha för idéer.
19 oktober 2008
Tröttsamt
Nu har det varit en lite halvt
tröttsam vecka. Matte var bortrest en natt IGEN och sen dagen
efter att hon kom hem så skulle hon iväg extra tidigt. Jag
skulle nog aldrig låtit henne åka till Tyskland i
våras, då var hon ju borta nästan en vecka och sen
dess har hon varit bortrest två gånger till! Kan väl
hända att jag bara sovit hemma hos mattes föräldrar
tre nätter totalt de två senaste gångerna matte
varit borta, men någon måtta får det väl vara.
Nu i veckan - närmare bestämt i onsdags - när jag sov
kvar där så fick inte mattes systerson heller sova hemma
för han sov också hos mattes föräldrar. Jag hade
alltså tre människor att hålla ordning på
under natten, och det var lite ansträngande måste jag
säga. Martin hade lagt beslag på platsen bredvid mattes
mamma, och det var ju lite lurigt för när jag skulle kolla
lite under natten om alla människor sov så var jag ju
tvungen att kolla extra noga på honom. Jag har hört att
barn ska sova ordentligt på nätterna, men det var ju ett
helt företag att kolla upp det. Martin tog ju inte upp så
stor del av sängen, så för att hitta honom var jag
tvungen att gå runt lite. Enligt mattes mamma så hade jag
"traskat fram och tillbaka rakt över Martin flera
gånger", men det vill jag inte hålla med om alls.
Jag bara kollade lite!
Vi fick gå upp nästan lika
tidigt som matte och jag brukar göra när hon ska och jobba,
för Martin skulle köras till något som heter
förskola. Jag vet inte riktigt vad det är men det hade
något med siffror och bokstäver att göra tror jag.
Den här gången matte var bortrest hade hon i alla fall vett att komma hem tidigt, och det tyckte jag var bra. När hon kom för att hämta mig så pratade hon som vanligt en stund med sina föräldrar och eftersom Martin var där pratade hon med honom också. Jag tyckte det drog ut lite på tiden för jag ville gå hem, men jag fick minsann vänta. När vi äntligen kom hem så vilade jag ett tag under skåpet härinne vid datorn innan matte och jag gick ut på en promenad. Sen höll jag mig nära matte resten av kvällen bara för säkerhets skull. Sen morgonen efter - i fredags - så gick matte upp tidigare än vanligt för hon skulle bort igen. Jag var faktiskt fortfarande trött när vi gick runt parken och sen när vi gick över till hennes föräldrar, så gissa om jag blev glad när jag märkte att mattes mamma inte gått upp än när jag kom! Hon låg fortfarande och sov så jag skyndade mig att lägga mig tillrätta där och somnade snabbt.
Allt det här med att sova borta och gå upp jättetidigt sätter sina spår, speciellt som jag släpade runt mattes föräldrar på riktigt långa promenader i fredags, så igår var jag väldigt trött. Matte var också trött så vi inledde dagen med att sova länge och det var skönt. Sen slappade vi ganska mycket hela dagen faktiskt, och det tycker jag är ett trevligt sätt att spendera helgen på. Vi var ju naturligtvis ute och gick, men inte lika långa promenader som vi varit ute på idag. Idag var det nämligen finare väder än igår, och så hade jag vilat upp mig ordentligt efter veckans slit.

Här ovanför så går jag snabbt genom en park, vi är på väg hem efter dagens första promenad och jag tänkte att jag kunde skynda på lite eftersom jag vet att matte efter drygt en timmes promenerande gärna vill hem och dricka kaffe och äta mackor. Hon ser ju alltid till att jag har gått ordentligt innan hon äter frukost de dagar vi är lediga eftersom hon då kan sitta och ta det lugnt med sitt kaffe och tidningen.

Här går jag rakt ut ur bilden. Precis när matte tryckte på knappen så fick jag för mig att det var dags att gå istället för att stå och se intresserad ut. Jag hade ju säkert stått alldeles stilla i 13 sekunder eller något.

Här ser man min grå haka och att jag har skräp i ansiktet efter att ha stuckit in huvudet i diverse buskage och sånt på vår promenad. Tyvärr fick jag inte gräva i en stor jordhög vi gick förbi, matte lät mig inte ens gå nära den fast jag gärna ville...

Min tjusarlock syns ganska bra på den här bilden, matte säger att det inte spelar någon roll hur hon borstar och trimmar, tjusarlocken dyker upp hur hon än bär sig åt. Det roliga är att den lägger sig åt olika håll. Ibland ligger den över vänster öga och ibland över höger öga. Men jag tycker det är bra att byta frisyr lite då och då!
14 oktober 2008
Bra -
dåligt
En sak jag glömde i söndags
var att berätta om bra och dåliga saker.
Bra sak: På trottoaren inte alls
långt hemifrån hittade jag kebabköttstrimlor när
vi tog eftermiddagspromenaden!
Dålig sak: Matte såg
också köttstrimlorna och lät mig inte komma
tillräckligt nära för att äta upp dem.
Bra sak: Kebabköttstrimlorna
låg kvar när vi var ute på tidiga
kvällspromenaden, och jag lyckades få i mig en pyttebit!!
Dålig sak: Matte var visserligen
sen i starten, men jag hann inte äta upp den stora biten.
Bra sak: På måndagmorgonens
promenad låg resten av kebabköttstrimlorna otroligt nog kvar!!!!!
Dålig sak: Trots att matte är
otroligt morgontrött kom hon också ihåg vart de
där köttstrimlorna legat dagen innan, jag fick alltså
inte tillfälle att äta något.
Dålig sak två och tre:
Promenaderna med mattes föräldrar gick inte förbi
kebabköttstrimlorna, och samma problem var det när matte
tog ut mig på kvällen.
Dålig sak: Tisdagsmorgonens
promenad gick förbi stället där
kebabköttstrimlorna legat, men nu var de borta. Kanske en
fågel eller en annan hund ätit upp dem.
Bra sak: Det verkar populärt att
köpa kebab och gå och tappa den på min gata.
Ikväll fick jag syn och kände lukten av en stor form med
hämtkebab som låg på min gata!
Dålig sak ett: Den tappade
kebabformen innehöll även pommes frites och grönsaker
kände jag på lukten, och sånt tycker jag inte om.
Dålig sak två: Den tappade
kebabformen låg inte alls på trottoaren utan mer på
gatan, alltså kom jag inte åt den överhuvud taget.
Dålig sak tre: Matte såg
också den tappade kebabformen.
Det kändes som om det var en bra
sak att hitta kebabköttstrimlor, men tittar jag på min
lista inser jag att kebabköttstrimlor nog är dåligt.
Fast den lilla bit jag fick i mig var väldigt god...
12 oktober 2008
Veckan som gått
Förra helgen såg jag som sagt till att hålla mig väldigt nära matte hela tiden. Jag ville ju inte att hon skulle åka någonstans igen, så jag tänkte att om jag då ser till att hålla mig intill henne hela tiden skulle hon säkert få dåligt samvete om hon ens tänkt tanken att åka bort utan mig. Det fungerade bra för hon åkte inte bort en enda gång utan mig! Vi tog det mest lugnt och latade oss i soffan, och så gick vi naturligtvis promenader också. Fast det var inte så roligt att gå promenader på söndagen eftersom det regnade.

Jag hann lagom torka mellan promenaderna, och såna dagar är faktiskt inte så roliga. Men när jag väl kommit ut och blivit blöt så brukar jag traska på, i alla fall så länge det inte vräker ner direkt när jag sticker nosen utanför dörren, då brukar jag vägra följa med...

Den här helgen har varit bättre, det var visserligen blött överallt igår morse när vi tog vår första promenad, men det blev bättre under dagen, och nu idag så har solen varit framme hela dagen. Igår var matte och jag ute på en tur med bilen också, och det var roligt. Vi åkte runt och uträttade lite olika ärenden, som att köpa mer mat till mig till exempel. Fast det hade ju varit ännu bättre om matte köpt med sig en massa kex och godis från hundmatsaffären när hon nu ändå var inne där, men hon sa att sånt har vi hemma så det räcker.
Veckan som gick var som en vanlig vecka, det var bara en kväll som matte kom lite senare och hämtade mig och det var på måndagen då hon varit och handlat mat till sig själv. Jag vet ju att hon alltid gör det på måndagar, men jag brukar vänta på henne vanlig tid i alla fall. Man vet ju inte, det kanske går jättefort att handla någon gång, och då är det ju tokigt om jag inte är beredd när hon kommer! Mattes pappa har gått runt och varit förkyld i veckan, och det är besvärligt även för mig. Jag tycker ju inte om när folk håller på och nyser och har sig! Det är hemskt störande tycker jag. Inte är det så roligt heller att behöva stanna och vänta på promenader för att människan man går med måste stanna och snyta sig! En dag så åkte mattes pappa och jag med bilen till det stället där de bodde förut. På vägen dit så släppte vi av mattes mamma på ett annat ställe, hon fick inte följa med mattes pappa och mig! Vi var och gick i skogen där jag gick varje dag förut, och det var roligt. Fast jag träffade inga andra hundar, man kan ju undra ifall de slutat gå i skogen nu när de kommit på att de inte kommer att träffa mig... När vi började närma oss stället där mattes pappa parkerat bilen så tog jag kopplet i munnen och styrde oss direkt mot bilen. Det är bäst att hålla lite koll på mattes pappa så att han inte får för sig att han bor i det där huset de bodde i förut! Hur skulle då matte hitta mig när hon kom från jobbet? På vägen in till stan igen så hämtade vi mattes mamma igen. Det visade sig att hon också varit ute och gått fast med ett gäng andra människor som jag inte känner. Tror inte jag vill lära känna dem heller för det är såna där som är ute och går med pinnar i händerna och det tycker jag ser konstigt ut. Nu har jag visserligen slutat skälla på såna människor, men jag tycker fortfarande det ser konstigt ut.
Ibland säger matte saker som "Nä Higgins, det här är inte roligt någonstans!!" och då menar hon oftast att jag håller på med något jag inte borde, eller att jag hållit på med något för länge. Som att stå och nosa på ett och samma grässtrå i flera minuter, eller om jag kastar mig och gör gräsänglar i en nyklippt gräsmatta och får pälsen full av gräs. Jag tycker faktiskt inte matte ska säga så, för det är faktiskt oftast så att jag tycker det jag håller på med är jätteroligt!! Som idag då jag hittade en jätterolig sandhög som jag kastade mig upp i och grävde en stor grop på tid. Jag vann!! Matte hann inte ens reagera innan jag grävt klart, och hon förstod nog inte att det var en tävling, men så var det. Det gick så snabb att hon inte ens hann säga att det inte var roligt, eller så tyckte hon kanske att det var roligt, vad vet jag. Men hon hade nog inte tyckt det varit skoj om jag gjort så på eftermiddagen då jag var helt nyborstad...En annan sak hon inte tyckte var rolig i veckan var en morgon när jag utförde en mindre hämnd. Jag hade velat gå en annan väg på vår morgonpromenad, men matte sa att vi inte hade tid med det. Då blev jag lite sur och höll mig extra länge och gjorde inte min morgonhög förrän vi var mitt utanför en port in till en stor kontorsbyggnad. Precis när vi kom gåendes så var det några som kom och gick in genom porten, och då kom jag på att det var ett jättebra ställe att sätta sig på och göra en stor hög! Nog för att matte alltid plockar upp efter mig, så det var ju ingen fara på så vis, men jag vet att hon tyckte jag var lite pinsam! "Hmm, vi har ju gått runt hela parken och så sätter du dig här" hörde jag matte muttra när hon knöt ihop påsen...
Nu ringde nyss den där klockan som brukar tala om att mattes mat är färdig, så jag måste se till att hon tar hand om den nu och sätter sig och äter så jag kan få mitt stora kex jag alltid får då!
4
oktober 2008
Ny månad
Jag kommer att få en ansträngande helg eftersom jag måste gå med nosen i mattes knäveck mest hela tiden, alltså blir det svårt att skriva här. Att jag måste gå så är för att jag inte sett så mycket av henne i veckan som gått. Hon var och handlade mat en kväll, sen jobbade hon sent en annan kväll och sen hämtade hon mig inte på två dagar! Jag trodde hon hade åkt till Tyskland igen, men tydligen var hon på något ställe som heter Göteborg. Det vet jag inte vart det ligger och inte har jag varit där heller. För att matte inte ska ge sig iväg någonstans igen så måste jag alltså hålla koll på henne!
.
Text och bilder Copyright Yvonne Eriksson 2001-2008