<<< Föregående månad Nästa månad >>>

31 december 2008
Sista skrivningen i år

Tänkte jag kanske skulle skriva lite innan året tar slut! Inte för att jag har en aning om hur ett år kan ta slut och vart man får tag på ett nytt, men jag har ju varit med om det tidigare. Det har ju på något vis ordnat sig förut så jag antar att det ska göra det nu igen.
Innan jul så hade jag en del att göra, jag hjälpte mattes mamma att baka bröd, jag hjälpte matte att göra köttbullar och slå in paket och sen blev jag tvingad till ett bad också. Matte sa att det där med badet var väldigt nödvändigt, det var ju jättesmutsigt och blött ute i flera veckor. Inte för att jag skulle erkänna det för matte, men det var trots allt ganska så skönt efter badet, då insåg jag hur smutsig jag gått runt och varit. Fast helt nöjd med badet var jag ju inte eftersom det innebar att jag blev blöt. Sen fick ju matte ont i ryggen också av att bada mig, och det var ju lite trist trots allt.

Ovanför ser ni en av de smutsiga promenaderna matte och jag tog innan jul, just här har de precis blivit färdiga med någon sorts uppgrävning så det var extra lerigt. Jag vare sig fick eller ville gå i värsta leran...

På julafton så var vi hemma hos mattes syster med familj, och det var väl ganska så bra. Innan vi åkte dit hade jag fått en julklapp av matte, det var en ny pipfågel!! Jag tänkte ta med mig den när vi skulle åka iväg men sen tyckte jag det var bättre att bära en av mattes vantar istället. Matte hade så mycket annat att bära... Tomten kom till mattes syster och delade ut en massa paket, de allra flesta till Martin. Jag fick också ett paket med ett tuggben, men det roligaste var allt inslagningspapper och alla kartonger och sen att åka hem.
Nedanför kan ni se när jag precis tagit fram min nya fågel ur paketet från matte. Jag tog med mig fågeln idag när jag var en stund hos mattes föräldrar, tyckte det var på tiden att den fick komma ut och se sig lite omkring!

En riktigt bra sak är att matte har varit ledig sen dagarna innan jul, och hon ska vara ledig till efter nyår. Det är skönt att vara ledig tilsammans med matte, då sover vi länge på mornarna och börjar dagarna med en lång promenad. Sen dricker matte kaffe och äter mackor och resten av dagen tar vi det mest lugnt. Jag har tillbringat en del tid i soffan och sett på tv och hållit matte sällskap när hon läst i någon av alla böcker som ligger och skräpar överallt. Emellanåt när matte inte ser brukar jag gå och flytta runt på mina leksaker så att de plötsligt ligger på nya ställen. Jag hade hoppats att matte skulle tro att leksakerna gick själva, men hon verkar förstå att det är jag som ligger bakom förflyttningarna. Vi har inte någon snö, men det är ändå vitt på marken av tjock frost, det har ju varit kallgrader så nu blir man inte smutsig när man går ut och går. Man kan göra frostänglar också, och det gör jag några stycken nästan varje promenad.

En riktigt dålig sak är att det har varit smällande med raketer! Som tur är inte lika mycket smällande som jag varit med om förut, men det har ändå smällt och värre lär det väl bli idag. Matte säger att den där skivan med fyrverkerier, åska och skott varit till lite hjälp för mig i alla fall. Jag blir inte riktigt lika panikslagen när det smäller som jag blivit förut, men jag tycker fortfarande att det är obehagligt.

Ikväll ska mattes föräldrar komma hit och äta mat och fira nyår med matte och mig, och vi hoppas att det inte ska bli alltför mycket smällande runtomkring! Innan de kommer ska vi fixa irodning lite härhemma och så kanske jag borstar öronen eller nåt... Just ja, matte ska visst laga mat också, så hon kanske behöver ha lite hjälp med det!

14 december 2008
Snö igen!

Det har kommit mer snö!! Det kom häromdagen och jag blev förstås väldigt glad!

Samma dag som snön kom så kom matte och hämtade mig vid lunchtid och så gick vi hem. När hon ätit så klädde hon på sig och då blev jag helt övertygad om att vi skulle ta bilen och åka någonstans. Jag blev alldeles uppspelt och började rusa runt med en av mina pipleksaker som jag släpade med mig ner i hissen. När matte inte gick mot garaget blev jag lite avvaktande och tänkte inte alls följa med, men hon började gå iväg mot närmaste park, så till slut så traskade jag med. Det blev lite trist att bära leksaken, så jag försökte lägga ifrån mig den på olika ställen, men matte sa att om jag lämnade den skulle nog någon annan ta den. Hon tänkte ta den några gånger när jag lagt den ifrån mig, men jag tyckte det var bäst att jag bar den själv.

När vi kom ner till parken så släppte jag leksaken och började göra snöänglar ! Det var så himla roligt!!

Jag är väldigt bra på att kasta mig ner ...

...och jag rullar runt åt alla håll och kanter.

Sen när jag gjort en massa änglar så tyckte jag vi kunde busa lite med min leksak och så fick matte kasta lite snöbollar som jag tog sönder.

Det gick förbi en tant när vi precis slutat leka, och hon tyckte lite synd om mig som var alldeles full med snö, men jag hade ju haft så himla roligt att jag brydde mig inte om att det hängde snöbollar i hela pälsen. Matte tyckte vi lekt färdigt och sa att vi var tvugna att gå, så vi fortsatte promenaden. Det visade sig att vi var på väg till mattes jobb! Inte så himla roligt med andra ord, men jag fann mig i det också. Det var tur att matte tagit med sig en ganska stor handduk för snön som blev kvar i pälsen när matte försökt ta bort det värsta smälte ju så jag blev lite blöt, och då är det ju mysigt att ligga på en hadduk i mattes knä. Jag låg inte i knät hela tiden utan jag var runt och kollade lite andra saker också. Bland annat så kände jag en lukt jag känt dagen innan på mattes kläder. Det kändes spår av en annan hund! Jag gick och letade lite, men kunde inte hitta någon annan hund. Matte sa att det var en bassetpojke som heter Leo som hon hälsat på dagen innan. Hans matte jobbar på samma jobb och efter ett veterinärbesök så hade han fått lov att tillbringa några timmar med sin matte på jobbet. Det kanske var tur att vi inte var där samma dag, för vi kanske hade blivit sura på varandra. Jag är ju inte så himla förtjust i andra killar och kan bli lite sur mot såna ibland.

När jag konstaterat att det inte fanns någon annan hund på mattes jobb så gick jag runt och hälsade lite på mattes jobbarkompisar. Det var flera stycken som klappade på mig och pratade med mig, och sånt är ju trevligt. Jag hade hoppats att vi skulle gå hem när matte klarat av eftermiddagsfikat, men vi stannade jättelänge! Jag höll faktiskt på att svälta ihjäl! När matte äntligen tyckte det var dags att gå hem så snodde jag hennes ena vante och vägrade lämna ifrån mig den. Jag gick med vanten i munnen och bestämda steg hemåt. Jag ville ju inte att matte skulle få för sig att gå någon extra sväng innan vi gick hem eftersom jag var närapå svimfärdig av hunger... Det var i alla fall vad jag försökte lura i matte. När vi kommit över den stora vägen och jag märkte att vi verkligen var på väg hemåt så la jag ifrån mig mattes vante så att hon kunde ta på sig den sista biten hem. Behöver jag säga att jag resten av kvällen var jättetrött! Man blir väldigt trött på mattes jobb, men matte säger att jag får skylla mig själv. Hon säger att jag inte behöver ha koll på precis allt som händer där utan att jag gott kunde ligga och sova istället för att vara så nyfiken på allt som händer runtomkring.

Riktigt hur det blir med den här snön som kom har jag inte förstått riktigt. Det är väldigt omväxlande och i fredags kväll var det stora pölar överallt och det verkade som om snön skulle smälta bort. Sen igår när matte och jag gick ut på vår första promenad var det kallt och halkigt istället, och snön låg kvar!! Vi gick en jättelång första promenad och matte sa att jag verkade helt besatt av att göra snöänglar. Jag har utvecklat en väldigt speciell teknik när jag gör mina änglar, och det är nog inte många som har samma snits som jag har. Jag liksom bara välter åt sidan och snurrar hit och dit och sen reser jag mig nästan innan jag välter mig ner igen. Matte säger att det inte ser riktigt klokt ut, men det bryr jag mig inte om. Huvudsaken är att jag har roligt! Sen att jag kanske i mattes ögon verkar besatt är ju mer för att man faktiskt inte vet när man kan göra snöänglar nästa gång. Snön kan ju börja smälta när som helst verkar det som! Man får vara glad så länge den inte försvinner precis när man håller på och gör en snöängel - tänk så blöt man skulle bli då!

Det var sån där hård snö igår som heter skare, och härovanför ser in hur jag inspekterar snön. Att jag gjort änglar syns väl också eftersom det hänger snö i pälsen på mig. Jag hade tur och fick springa utan koppel i en av parkerna vi gick igenom. Det var inte en människa inom synhåll så matte tyckte jag kunde få springa och leka lite. Det var jätteroligt! Som ni ser på bilden nedanför så ser jag ut som en liten hårig boll när jag kommer i full fart.

Vi gick ett par till riktigt långa promenader under dagen, och jag fick chans att göra massor med fler snöänglar så igår kväll var jag alldeles utmattad. Då var det skönt att ligga och mysa i soffhörnet när matte tittade på tv!

Det var en väldig tur att jag gjorde så många änglar igår och fick springa och ha kul igår. Idag är det nämligen slaskigt igen. Jag hoppas att det blir lite kallare så att snön stannar kvar, och sen vill jag gärna att det kommer lite mer snö ovanpå den som håller på att smälta bort. Att gå promenader idag har inte varit speciellt roligt eftersom jag har blivit alldeles blöt. Nu har jag nästan torkat från eftermiddagspromenaden och har en känsla av att matte snart ska ta ut mig igen.

7 december 2008
Trist!

Det var en himla tur att jag gjorde massor av snöänglar när det fanns snö, för nu är den borta igen. Igår var det jättetråkigt att gå på promenader för jag blev alldeles blöt och hann nästan inte torka mellan promenaderna.

Igår när matte och jag gick ut på första promenaden så var det stora vattenpölar och så regnade det, och jag gick och letade efter rolig snö, men det enda jag hittade var såna här små fläckar. På eftermiddagen när vi gick ut så såg jag inte någon snö alls. Får verkligen hoppas att det kommer mer snö igen snart och att den får ligga kvar då!

Något som inte verkar försvinna är alla änder som håller till runt ån där matte och jag promenerar. Igår så satt det ett helt gäng på den här bryggan, och när vi började närma oss så flög de ner i vattnet en efter en. Jag tror att de lekte någon sorts lek om vem som vågade sitta kvar längst och den här ni ser på bilden vann tävlingen! Ibland brukar jag skrämma änder när jag ser dem, men den här gången så gick jag bara och tittade på dem och tyckte mest synd om mig själv som var alldeles blöt.

Här ovanför ser ni hur eländesblöt jag är! Jag står och spanar efter den sista anden som flög iväg till sina kompisar som redan var i vattnet och simmade.
På eftermiddagen så gick vi iväg på en lång promenad igen trots att det regnade och var blött, men jag traskade på ändå. Vi gick en väg som vi inte går så ofta så det var ganska spännande att gå där. Annars brukar jag ju inte vara så pigg på att gå när det är blött och smutsigt men nu fanns det massa intressanta lukter. När vi gått en bra bit på den där promenaden fick jag se något konstigt som kom emot oss. Det visade sig vara en som var ute och sprang, och jag blev så nyfiken att jag följde den springande människan med blicken och vände på huvudet för att titta mer samtidigt som jag fortsatte att gå. Plötsligt sa det pang och jag blev alldeles rädd och skrek till lite. Jag hade gått rätt in i en lyktstolpe! Matte hade inte hunnit säga något för hon hade inte heller uppmärksammat lyktstolpen, men hon gick i alla fall inte in i den. När matte och jag konstaterat att jag inte gjort mig illa så fortsatte vi att gå, och vi mötte inga mer springande människor på den promenaden.

Idag var det inte lika blött som igår, och det var både bra och dåligt. Bra för att då blev jag ju inte genomsur när vi promenerade, men dåligt för då kunde matte borsta mig. Inte nog med att hon borstade, hon tog fram klippmaskinen också och så använde hon saxen också. Det är så tråkigt att bli borstad, speciellt när matte envisas med att borsta hela mig. Jag tycker som jag sagt förut att det räcker med att borsta öronen och kanske lite på ryggen. Sen är det inte roligt längre, speciellt inte när det luggas! Matte pratade om badning också, men det slapp jag i alla fall. Visserligen pratar hon om att det får bli nästa helg så jag vet inte om jag ska hoppas på fint väder då eller inte.

Efter borstningen idag så skulle vi gå på en promenad, och när vi kommit ut på trottoaren så fick jag se några som jag kände igen. Det var mattes mamma och pappa som kom hem, de bor ju i porten bredvid oss. Först var jag inte säker på att det var dem, så jag gick lite försiktigt framåt men det var alltså de som kom. Som tur var hade de godis med sig så jag fick två små bitar - jag såg till att båda gav mig var sin bit - och sen klappade de mig och pratade lite med matte. När de pratat klart och skulle gå in tänkte jag följa med, jag hade liksom glömt bort att matte och jag var på väg ut och tyckte det kunde vara trevligt att följa med mattes föräldrar upp på fika eller något sånt. Matte hade inte glömt bort att vi var på väg ut på promenad så det blev en promenad i alla fall. Vi gick ungefär samma väg som igår eftermiddag, och idag klarade jag mig utan att gå in i någon lyktstolpe!

.

Hem

Text och bilder Copyright Yvonne Eriksson 2001-2008