<<< Föregående månad Nästa månad >>>

Mest bilder
26 april 2009

Den här gången blir det mest bilder och inte så mycket text. Jag är sömnig och trött i tassarna så jag orkar nog inte skriva så mycket.

Matte säger att det ser ut som om jag stoppat ner hakan i en mjölpåse, när jag var liten var jag ju alldeles kolsvart hela jag! Jag tycker inte matte ska påpeka att jag kanske blivit lite grå om hakan och öronen, jag har minsann sett att hon har gråa hårstrån, och det är inte mitt fel!!

En väldigt irriterande sak när man är ute och går är när de stänger av på en del platser så att man inte kommer förbi! Här tyckte jag att vi skulle kunna gå igenom ändå, matte hade bara behövt böja lite på ryggen eller klättrat lite så hade vi sluppit gå en omväg. Men matte sa att vi var tvugna att gå runt, så istället för att gå där jag ville så fick vi gå världens omväg! Det tog säkert en minut längre än om vi fått gå rakt fram, och jag missade massor av spännande lukter! Och tänk om någon tappat en korv där innanför avstängningen?? Vem åt upp den då?

På vintern gör jag ju snöänglar och resten av året brukar jag ägna mig åt att göra gräsänglar. Här var det egentligen bara allmänt vårsprattel jag höll på med, matte är med på någonting och jagar vårtecken med kameran, så när hon grejade med det så vårsprattlade jag lite.

Ett vårtecken matte hade hoppats slippa var att hitta fästingar på mig, men förra söndagen hittade hon den första. Nu idag har matte badat mig och trimmat lite, så jag antar att imorgon så kommer jag att få på mig Frontline för att förhoppningsvis slippa såna otäcka kryp. Det brukar ju fungera ganska så bra med Frontline, så det ska det väl göra i år också.

En morgon när matte tog ut mig på promenaden runt parken innan hon skulle till sitt jobb och jag till mitt jobb så var det konstiga saker som hade hänt. Tre såna här stolpar hade lagt sig och vilat på marken! Jag tyckte först det såg väldigt konstigt ut och tänkte inte gå fram, men matte sa åt mig att det inte var farligt. Hon trodde med andra ord att jag tyckte det såg läskigt ut, men så var det naturligtvis inte. Jag hade bara ingen lust att gå och titta på de sovande stolparna. Men för att göra matte glad så gjorde jag som hon sa.

Samma morgon återsåg vi de här änderna. Vi hade träffat på dem en morgon förut, och då hann inte matte reagera innan jag skrämt dem! De flaxade iväg i ett huj när jag svepte fram emot dem. Det konstiga var att de la sig mitt på gatan istället. Matte tänkte att de väl skulle flytta på sig när det kom bilar och cyklister i närheten, men de brydde sig inte det minsta utan tyckte att bilarna skulle väja. Matte kände sig visst lite ansvarig för änderna och tyckte det var synd att de skulle bli platta, så hon gick tillbaka med mig och sa åt mig att skrämma dem igen. Det gjorde jag, och jösses vad roligt det var att bli tillsagd att skrämma fåglarna! Den skrämningen gjorde i alla fall att de flög iväg ner till parken. Den här morgonen när matte fotade dem så hade hon mig i så kort koppel att jag inte kunde skrämma dem alls. Dumma matte, det som hade varit så roligt att få skrämma dem igen!

Som en hämnd för att jag inte fick skrämma änderna så bestämde jag mig en kväll för att gå in och undersöka en buske väldigt noga. Som ni ser så blev hela jag full med torrt skräp och matte var inte glad! Jag tyckte det var ganska så snyggt med gamla torra blommor och blad hängandes i pälsen...

Den här helgen har vi som vanligt varit ute och gått en hel del matte och jag, så jag är alldeles trött i tassarna! Dessutom är jag trött av andra orsaker också. Matte bestämde att det var dags att jag fick mig ett bad. Jag var inte speciellt nöjd med det, och när badningen var över så fick jag ju vara på trimbordet i en hel evighet.

Det syns inte på den här bilden ovanför, men matte ägnade massor av tid åt att försöka få bort mitt kragbjörnsutseende. Nu säger hon att det ser något bättre ut, men eftersom jag inte är speciellt samarbetsvillig på trimbordet så fick hon naturligtvis se saker som hon planerar att fixa till, men det tänker hon i alla fall inte göra ikväll, istället ska jag få ligga i soffhörnet och mysa lite när matte ser på tv.

Påsk och sånt
13 april 2009

Nu har det varit påsk och matte har varit ledig i flera dagar tillsammans med mig, och då skulle man ju kunna tro att jag fått skriva i min dagbok och surfat runt bland mina kompisar hela tiden, men så har det ju förstås inte varit. Man skulle ju också kunna tro att matte tagit en massa fina bilder på mig, men så har det ju inte heller varit! Som ni ser på bilden nedanför så måste man säga till när man vill bli fotad. I alla fall ibland. Andra gånger får man säga åt matte att sluta fota, men just den här promenaden så tröttnade jag på att hon håll på och riktade kameran mot allt möjligt annat utom mot mig så då sa jag till.

Visst ser jag lite bestämd ut på bilden? När jag fastnat på det här kortet så ville jag gå vidare och ville inte vara fotomodell något mer just då.

Andra gånger så blir jag fotad utan att jag märker något. Här är från en annan promenad då jag hittade den här väldigt spännande grushögen! Jag tycker verkligen om när de lägger olika högar längs med promenadvägarna, och då pratar jag alltså om högar med grus, sand, sten, jord eller lera. Snöhögar är också roliga, men de verkar ha försvunnit för den här gången. Men alla andra högar kan man hitta lite överallt året runt, och jag vill gå upp i alla och undersöka. Nu är det tyvärr inte alltid jag får gå upp för att göra en inspektion, matte säger att när det är för smutsigt så får jag helt enkelt tänka mig hur spännande det hade varit att få gå upp i just den högen. Men det är ju inte riktigt samma sak tycker jag. Därför blir jag extra glad de gånger jag får kliva upp i till exempel en grushög. Ibland kan det vara lite svårt att ta sig upp på toppen, det kan hända att det man trampar runt på liksom glider undan och så står man plötsligt på vanliga marken igen utan att man rört på sig.

Syns det på den här bilden att jag är missnöjd? Om inte så kan jag tala om att jag var hemskt missnöjd med situationen. Det var så att häromdagen så gick matte och jag till garaget och där träffade vi mattes pappa fast jag hade inte tid att hälsa på honom eftersom jag hade bråttom till vår bil. Dessutom hade jag min pipfågel i munnen, för den skulle också med och åka. Jag trodde att mattes pappa skulle följa med i vår bil, men han tog sin egen och matte förföljde honom ut ur garaget. Sen åkte vi lite konstiga vägar och så stannade matte bilen och tog ut mig och då fick jag se mattes pappa igen. Hans bil stod bredvid och sen hoppade han in i mattes bil och körde in den i något konstigt rum. Därinne var det några människor jag inte kände, och så lät det konstigt. Matte gick dit och så gav hon en av människorna där ett papper och sen sa hon att vi skulle gå ut och vänta. Det var då jag visade mitt missnöje genom att dra matte emot hennes pappas bil för att vi skulle kunna hoppa in där och åka iväg, men matte bara skrattade åt mig och sa att vi skulle vänta för hennes pappas bil skulle också in i det där rummet. Så, istället för att sitta och titta ut genom bilfönstret under en åktur fick jag gå runt på en jättetrist gård. Visserligen kanske det fanns lite spännande lukter och annat, men det var jag noga med att inte visa matte. Då hade hon ju kunnat tro att jag hade roligt! Vad som hände med mattes bil vet jag inte riktigt, men hon sa något om sommardäck. Som tur var så behövde vi inte gå och vänta hela påsken, utan ganska så snart kunde vi hoppa in i bilen och åka hem igen. Jag får väl vara glad att jag fick en åktur i alla fall...

Sen en annan dag så fick jag också en åktur, men det var inte heller så roligt, då åkte vi i mattes föräldrars bil hem till mattes syster med familj. Människorna satt ute och fikade och jag låg ute tillsammans med dem och hade tråkigt. Vet inte riktigt varför men jag tycker inte det är så roligt att hälsa på hos mattes syster, utom när Stefan går ut i köket för då brukar jag få saker att äta som inte matte vet om!

Igår fick jag jobba ett tag på eftermiddagen med att se efter mattes föräldrar. Det var så att matte skulle gå på något som heter bio med sin syster, och dit fick jag inte följa med. Jag har tagit reda på att bio är som att se på film, och då förstår jag inte varför jag inte kunde följa med? Jag är ju jättebra på att se på film, det har jag ju gjort flera gånger hemma i vardagsrummet. Förstår inte varför inte matte och hennes syster kunde sitta i soffan framför tv:n och se på film?? Då hade ju jag också kunnat titta.

Bilåkning
5 april 2009

I veckan skulle jag få åka med mattes pappa i bilen, vi skulle åka och lämna in mattes mammas cykel hos reparatören. Vi kom ner i garaget och jag fick sätta mig på min plats i baksätet, och så höll mattes pappa på med att lasta på cykeln på bilen. Sen skulle vi åka iväg, och det gick inte så bra. Bilen ville inte åka någonstans utan lät bli att starta! Så har det varit någon gång för matte också, och det blir ju världens fånigaste bilresor när det händer så. Det blir ju liksom ingen resa alls eftersom man inte kommer någonstans. Men jag fick sitta en stund i bilen i alla fall, och sen fick jag ju lov att hoppa ur och så gick vi upp till lägenheten igen. Det var ju lite snopet förstås, men det är ju ändå kul bara att sitta i bilen! Senare fick mattes pappa hämta batteriet från bilen och så fick det stå i lägenheten över natten och ladda eller vad det nu var de sa att batteriet gjorde. I alla fall så kunde vi åka med bilen nästa dag och då var det ju extra roligt att ta en sväng!

Ute på gatorna börjar det bli mindre sand nu, det är nämligen så att det åker runt traktorer och sopar bort all sand de lagt dit i vinter. Mest verkar det som om de sopar på kvällarna, och då kan jag se ett blinkande ljus genom fönstrena trots att matte och jag bor på tredje våningen. Men jag ser allt sånt som speglar sig i våra fönster, och då måste jag ju säga ifrån om det är saker som jag blir irriterad på och som stör mig. Matte säger att jag kan vara tyst och inte bry mig om sånt jag ser speglas i fönstrena, men det är svårt. Jag kan inte låta bli att tala om för matte vad jag ser. Hon säger att hon kan se själv, men hon har ju glasögon så jag tänker att hon kanske inte riktigt ser ändå så då anser i alla fall jag att det är bäst att säga till.
En bra sak med att det åker runt traktorer och blinkar med ljus och sopar på gatorna är ju att en massa vasst grus och en massa glas försvinner, och då blir det skönare att gå på trottoarerna!

Idag var det lite trist väder, inte så att det regnade, men det var ingen sol som det varit de senaste dagarna och så blåste det ganska mycket. Matte och jag var naturligtvis ute och gick ändå, och på eftermiddagen tyckte matte att hon skulle ta kort på mig när jag gick. Helst hade hon velat att jag stannat upp en sekund också, men jag hade fått upp ett hett spår och kunde absolut inte tänka mig att stanna!

Bilden ovanför här ser ju nästan likadan ut som första bilden, men om ni tittar noga så ser ni att jag har huvudet liiite annorlunda, och så har det blåst upp päls på min högra sida! ;0)

När vi promenerat färdigt på eftermiddagen så bestämde matte att vi skulle ta en sväng med bilen!! Jag blev alldeles till mig när jag kom på vad som var på gång, och jag hade knappt inte ro att få på mig kopplet innan vi gick ner till garaget. Jag visste inte vart vi skulle, men matte hade med sig en stor påse med något i och sa att vi skulle åka och lämna plast samt ta oss en liten åktur.

När vi åker i bilen så sitter jag i baksätet bakom passagerarsätet och håller koll på omgivningen. Nästan oavsett hur långt vi åker sitter jag upp och tittar ut, jag tycker det är jättespännande!!

När vi hade åkt en runda och sen kommit till stället där matte skulle lämna plast så fick jag sitta kvar i bilen. Då passade jag på att kliva fram och sätta mig på förarsätet, men när matte kom tillbaka fick jag förstås lov att flytta på mig. Så kom hon på att hon skulle ta ett kort på mig när jag satt på passagerarsätet, och efter att ha tagit fyra bilder där jag varenda gång böjde ner huvudet för att kolla in handbromsen eller växelspaken bestämde matte sig för att muta mig med en godisbit. Fast då var jag ju förstås tvungen att tugga precis när hon tog kortet. Sen gav hon upp försöken med att få en vettig bild på mig och sa att vi skulle åka hem. Då vet jag att det är dags att kravla mig tillbaka till baksätet igen, vilket jag också gjorde. Fast för ovanlighetens skull satte jag mig bakom matte.

Här sitter jag alltså bakom matte i bilen, som ni kan se i nederkant av bilden så hade jag en leksak med mig på resan också!

.

Hem

Text och bilder Copyright Yvonne Eriksson 2001-2009